Jag sitter här och lyssnar på Håkan Hellström (som vanligt typ) och unnar mig en liten Delicato-boll. Mums! (Även fast det är "no added sugar"). Det här är bästa tiden på dagen! Skjutsade barnen till deras camp vid 9 och nu är jag ledig fram till 11.45 då jag ska hämta upp den minsta igen. Jag har tvättat (eller ja, jag håller på) och skypat med mami för att prata framtidsplaner! Mysigt! Nu är det bara ungefär 6 veckor kvar tills jag åker till NYC och träffar mamma och pappa. Lycka!

Jag vet att det på bloggen måste se ut som jag längtar hem varje sekund ibland. Det gör jag inte. Jag är jättetacksam för att jag får leva här i Seattle och för alla vänner jag har här. Men hemlängtan går upp och ner. Denna veckan har jag helt enkelt saknat allt och alla där hemma lite extra mycket. Det är inte depressions-saknad utan mer ser-väldigt-väldigt-mycket-fram-emot-när-jag-kommer-hem-längtan. Ser ni skillnaden?

Nu bakar mamma kakor hemma i Sverige. Det är då jag känner att jag vill hem. Hem till det där mysiga. Till MIN familj, MITT hus, MITT rum, MIN stad. Jag ser väldigt mycket fram emot allt det.



It may be long to get me there
It feels like I've been everywhere
But someday I'll be coming home
Round and round the world will spin
Oh, the circle never ends
So you know that I'll be coming home

Harry Potter igår var förövrigt bra! Trots att jag tappade ut hela min cola så fort vi satte oss. Tog en liten, men liten här är ju stor gånger tre om man jämför med Sverige så det var mycket cola på det golvet.