Onsdagen började med ett helvete. Var på banken för att de ville ha mitt Social Security number och då får jag reda på att jag har övertrasserat kontot 3 gånger, vilket betyder att de dragit 35 dollar gånger 3. Min bankman kunde ge tillbaka 35 dollar. "Just because you're so pretty" sa han. Hehe, fattar inte varför han håller på sådär varje gång jag kommer in där. Han frågade vad jag hade gjort i helgen och då berättade jag att jag hade badat i en pool hela helgen så att mitt hår blivit grönt. "Naa, you always look good" säger han då. Hehe, fattar inte varför han håller på sådär. Mina bankmöten har övergått till någon slags personlig peppning. Skumt. I alla fall ska jag ringa kundtjänst och kräva pengarna tillbaka. Sara, en annan au pair här, hade gjort det och det hade gått bra.

På kvällen tog jag bussen downtown. Shoppade på Walgreens för 50 dollar (schampo, balsam, ansiktsrengöring etc.). Galet dyrt! Köpte även ett par converse, concealer och mascara. Allt på mitt svenska kort. Fetångest! Medan jag väntade på att Madde och Carro skulle komma in åt jag middag på West Lake. När de ringde mötte vi upp med Lousia, Pamela och en kille från Irland som är här och spelar fotboll internationellt. Coolt! Det blev Starbucks och sen tog jag bussen hem till gettot. Nej, jag bor inte i ett getto, men området jag går igenom är väldigt obehagligt. Jag knöt min scarf över håret (blond = inte safe) och tog nyckeln mellan knogarna och sen promenerade jag den 10-15 minuters långa promenaden hem. Jag kom hem välbehållen!

Ikväll hämtade jag upp Sarah och så åkte vi till Alki Beach!

I måndags  var vi lediga eftersom det var Memorial Day så då tog jag och Sarah bussen till Seattle Center där det var Folklife Festival, en jättestor festival med massa musik, dans och konst. Det var soligt och varmt och vi åt lunch på gräsmattan vid Space Needle (jag erkänner, jag åt McDonald's. I'm bad).

Söndagen bestod kort och gott av samma som lördagen. Sol, bad och underbart umgänge. Jenny, Jason, Logan och mormorn var med denna dag också så det var mycket folk. Har massa roliga videor när Audrey säger "I'm just gonna do a swedish meatball" bara för jag sa att vi säger hoppa köttbulle när man gör bomben. För visst kan man säga så? Eller har jag blivit knasig efter 3 månader här borta. Himla rolig video i alla fall.

Bilderna får tala för sig själva.


Tror vi åkte tillbaka mot Seattle vid sju-tiden. Vi åkte genom bergspasset och där finns det en flod där man kan parkera en bil på ett ställe och en annan på ett annat och sen flyta på en typ gummibåt på vattnet. Det är inte white water rafting, men nästan. Vi ska i alla fall göra båda sorterna i sommar!



Sarah och jag däckade i bilen påväg hem. Jag sov hos henne söndag till måndag för på måndagen skulle vi till Folklife Festival!

Vi vaknade upp av alarmet vid 9.30 på lördagsmorgonen. Åt frukost med Jenny's mysiga mamma och pappa. Så himla gulligt par! Skämtade med varandra och såg helt nykära ut fast de var runt 65-70 år. Efter frukosten skjutsade Jason oss till Walmart där vi mötte upp med Jenny's bror John och hans 12-åriga dotter Audrey. Han var lite sen dit så jag och Sarah spenderade någon timme med att prova kläder. Jag köpte en lila bikinitop! Sarah's värdföräldrar hade tydligen gett John 50 dollar för att vi skulle köpa vad vi ville äta under helgen. Helt galet! Jag fick inte köpa någonting själv, fast jag sa att jag ville. Så de köpte chokald, glass och allt möjligt till mig och Sarah.

Huset var superfint, inte superlyxigt men väldigt personligt med inslag av Mexico. Vi älskade det! Eftersom Yakima ligger på andra sidan berget var det HETT där så det blev på med bikinin på en gång och så kastade vi oss i poolen.

Solade och badade hela dagen. Lax till lunch, root beer float till dessert och grillat till middag. Kan det bli bättre? Så himla underbara människor också, vi skrattade hela tiden. Så himla konstigt egentligen när man tänker på det: en helg levde jag i en "random" amerikansk familjs hus och det var som om vi var en enda stor familj.

Det enda negativa var att mitt hår blev grönt att kombinationen klorin + sol. Inte bra! Ska försöka hitta något bra schampo som tar bort det!



Den här natten sov jag i en mycket speciell tröja.


Cloey sov med mig och Sarah.

På fredag morgon åkte jag för att göra mitt knowledgetest för att få mitt amerikanska körkort. Så himla simpelt! Fick ta en nummerlapp och vänta ganska länge, men gjorde inte så mycket för kom en fransk au pair som är i samma au pair-grupp som jag. Det var nog tur för hon gjorde sitt test för andra gången så hon kunde berätta vad hon hade missat på och vissa frågor jag behövde kunna. Fick gå fram till en lucka och så kollade de på mitt pass och andra viktiga papper, kollade min syn och sen fick jag gå till en dator. Var inte någon som övervakade eller någonting och datorerna var i samma rum som väntrummet, haha. Klarade i alla fall testet! Min värdmamma blev glad för hon sa att jag nog var den första av deras au pairer som hade klarat det på första försöket.


Det finns en svensk mamma här som jag träffar nästan varje dag när jag hämtar upp mitt yngsta värdbarn från skolan. Idag hade vi bestämt att jag och mitt värdbarn skulle följa med hem till dem och äta svenska pannkakor! Hennes barn Stina och mitt värdbarn är bra vänner så de lekte på medan jag och Louise, som mamman heter, pratade om allt möjligt medan hon stekte pannkakor. Det är så fruktansvärt skönt att prata svenska med en vuxen (jag ser faktiskt inte mig själv och mina svenska vänner här som vuxna. Eller ja kanske, haha) ibland. Tycker om Louise jättemycket, kändes så tryggt att sitta där medan hon fixade med pannkakorna. Efter det hoppade barnen studsmatta och vi satt under ett träd och kelade med deras hund. Lite isglass på det och sen drog jag och mitt värdbarn hem.

Slutade som vanligt vid 6 och då gick jag ner till mitt rum och packade inför helgen! Vid halv åtta kom nämligen min tyska vän Sarah (skriver så bara för ni inte ska blanda ihop henne med min svenska vän Sara) och hennes värdfamilj och hämtade upp mig. Det var rätt trångt i bilen med värdmamman Jenny, värdappan Jason, baby Logan, Sarah, jag, hunden Cloey och massa packing. Men jag tyckte bara det var mysigt, haha. Vi inhandlade middag i drive thru på Taco Bell och sen begav vi oss mot Yakima! När vi kom ut på motorvägen höll vi på att smälla av när vi ser att det är 4 timmars delay på grund av någon olycka som hade varit tidigare under dagen. Skulle egentligen ta 2-3 timmar, men tog oss 4-5 tror jag. Men stämningen i bilen var det inget fel på, det var någon timme då vi skrattade vi höll på att kissa på oss hela högen, ni vet sådär så man bara inte får luft. Kommer inte ihåg vad det var vi skrattade åt, men himla kul var det i alla fall. Mycket berodde nog på att vi var trötta också. Fick verkligen anstränga mig själv för att inte flippa ur totalt, för jag kände att jag inte hade de andra med mig då och då, haha. Tycker så himla mycket om Sarah's värdfamilj, jag klickar totalt med dem! Hela bilresan körde vi till soundtracket av Depeche Mode. Stannade på en rastplats där det var fullproppat med folk. Intressant att se min första amerikanska rastplats.

När man åker till Yakima åker man öster och passerar en bergskedja på vilket det är grönt och lummigt mot Seattle-sidan och uttorkad nästan öken mot Yakima-sidan. Ganska häftigt att passera där, även fast det var mörkt på ditvägen. Jenny och Jason berättade en så himla sjuk grej som hade hänt dem där för några år sedan. De var på väg hem och kom körande i beckvart mörker då Jason ser som en påse som ligger på vägen. Han väjde för den och medan de kör förbi ser de att det är en kvinna som ligger på vägen! På motorvägen mitt uppe i bergen där det inte finns någon bebyggelse eller någonting. Jason stannar bilen och medan de går ut så kommer det flera bilar som inte ser den kvinnan eller hinner väja. De hör alltså hur dessa bilar kör öven kvinnan och hur benen knäcks och krossas. Detta var något av det otäckaste jag har hört. De visste ju inte om kvinnan var död redan från början, men fatta att höra det ljudet. Sen såg de att det satt två killar i en bil och bara stirrade och det var dem som hade kört på kvinnan från början. Hur skulle de se henne liksom när man kör på en kolsvart väg i 120 kilometer i timmen. Det otäckaste var ju vad hon gjorde där. Polisen hade sagt att hon hade försökt korsa motorvägen. Dum idé eller självmord?

Första natten i Yakima sov vi hos Jenny's mamma och pappa. Så himla mysig var hon. Vi kom dit vid 12 på natten och då hade hon suttit uppe och väntat, somnat till några gånger men var redo för att gosa med sitt barnbarn Logan, fyra månader.

Efter att ha suttit på golvet och gosat med både baby och hund däckade jag och Sarah i vårt gästrum.

I bilen på väg dit blev vi lite uttråkade och tog fula kort.



Sarah med sin videokamera. Hon dokumenterat det mesta med den där videokameran. Ganska coolt tycker jag. Jag fattar ju dock ingenting när hon börjar babbla med sin tyska, haha.

Har mycket att berätta så tänkte dela upp allt i flera olika inlägg så ni slipper plöja igenom mina mastodoninlägg som jag alltför ofta producerar. Men jag gillar att berätta detaljerat, haha.

Förra veckan på måndagen och tisdagen kommer jag inte riktigt ihåg vad jag gjorde, tror att jag bara var hemma de kvällarna. På onsdagen hade jag en riktigt tuff dag på jobbet, men dagen avslutades i alla fall bra. Jag slutade vid fyra och då tog jag bilen och följde med Louisa till Capitol Hill där hon hade franskaklass. Tog nog en timme för oss att hitta parkering så vi hann inte gör så mycket innan hon var tvungen att kila iväg. Men jag hade inte tråkigt för det. Käkade en hamburgare och sen begav jag mig till Red Light som är en vintageaffär. Fyndade en väska (i perfekt size!) och en mysig tröja att ha under kyliga sommarkvällar.





Red Light stängde vid 8 och då tog jag mig vidare mot Urban Outfitters som lyckligtvis hade öppet till 9. Köpte ett par stora, svarta solbrillor och ett par örhängen. Har bara dåliga bilder på örhängena, men det är ett par ljusrosa rosor.



Sen åkte jag till skolan där Louisa hade sin klass. Såg några människor jag tyckte kändes väldigt bekanta och då var det Sara & Linn och Co. Haha, blev lite missförstånd där. Är inte alltid så lätt att köra bil på alla enkelriktade gator i denna stad kan jag säga.

Louisa och jag åkte downtown och hämtade upp hennes vän Erik som är en svensk som också är au pair här. Blev ett hastigt möte när han hoppade in i bilen, åkte med i tre minuter och sen hoppade ur eftersom han var tvungen att ta bussen hem, haha. Vi åkte vidare till Nortgate (tror jag att det var) där Carro väntade! :) De har nämligen öppnat en ny biograf här där allt jkostar 2 dollar. Biljetten, popcorn, dricka. Dock har de bara "äldre" filmer där. Vi såg Twilight! Kommer ihåg när jag såg den i Örebro med Nathan och Bella och då tyckte jag den var bra, men denna gången var den helt underbar! Ibland kan det ju vara så, att en film blir bättre andra gången man ser den. Måste bekänna att även jag är "besatt" av Edward nu! Haha. Tog bilen hem sen och insåg hur skönt det är att susa fram på motorvägarna "nattetid" (klockan var lite över 12 tror jag) och lyssna på musik.

Måste börja med att säga att denna helg har det varit kanonväder här i Seattle. Underbart med sol och sommarvärme. I fredags kväll tog jag bilen till Alki Beach för att träffa Sarah, en tysk au pair som är i samma au pair-grupp som jag. Vi åt pizza på en restaurang som hette Pegasus, precis vid strandpromenaden. När vi träffades vid 7 var det varmt och soligt så vi valde att sitta ute. Ju mer tiden gick desto kallare blev det dock och till slut var det snorkallt så vi betalade och promenerade till Tully's där vi (läs: jag) köpte med oss kaffe och satte oss vid stranden och pratade och kollade på alla människor.



Sarah åkte hem vid halv elva-snåret och då åkte jag en sväng till Sara i Beacon Hill där hon och fyra andra tjejer hade grillkväll. Mysigt.

På lördagen tog jag bussen downtown på förmiddagen. Köpte en Iced Americano och blueberry scone på Starbucks (sen frukost) och satte mig ute i solen för att vänta på Sarah. När hon kom gick vi och köpte lite mat, jag körde på sushi och hon kinamat. Satt i solen och åt och sen var jag tvungen att ta bussen hem eftersom jag skulle börja jobba klockan 4. Kände mig som ett freak på bussen för lyssnade på Håkan hela vägen och då måste jag mima eller sjunga tyst till texten. Även om jag anstränger mig och försöker att inte göra det så kommer jag på mig själv med att göra det ändå. Men i Rainier Beach och på min buss är det rätt vanligt att folk går och sjunger högt (med eller utan ipod i öronen), speciellt hiphop-killar som rappar och gör moves brukar förekomma.

Jobbade 4-11 på lördagkvällen. Detta är något som ligger på min Att-Försöka-Ta-Upp-lista eftersom jag jobbar så tre helger i månaden. Det var ju i alla fall soligt och varmt så vi var på lekplatsen och sen stranden. Middagen åt vi på en filt i trädgården precis vid vattnet.



Idag (söndag) lämnade jag huset vid 10.25 eftersom jag skulle vara hos Sarah i West Seattle 10.45. Vi skulle nämligen följa med hennes värdmamma och värdmammans kompis till Fremont Market som är varje söndag. Lite som Kumlamarken/Hindersmässan fast med mer hippie-inslag, haha. Jättemysigt var det i alla fall med mycket handgjorda saker och organisk mat. Blev falafel till lunch och sen gick vi till en "chokladbutik" där man fick smaka varje sort. Mumsigt!









Efter marknaden åkte vi tillbaka till Sarah, tog "min" bil och åkte till Starbucks, vad annars? Jag sörplade Iced Americano och så skrev vi en lista på saker som vi vill göra inom den närmsta framtiden.




Efter en tur till Safeway där det inhandlade tops, tuggummi och glass åkte vi hem till mig. Min värdmamma hade nämligen en extra biljett till Cats show och hade frågat om jag ville ta med en kompis så jag bjöd med Sarah. Jag är väl ingen riktig musikalbrud (förutom Grease!!), men showen var bra!

Efter showen kände jag inte för att bara åka hem så jag tänkte följa med Sarah downtown. Louisa, Madde, Carro och Jesse befann sig i Golden Gardens (där vi var på valborg) för grillningen vilket lät lockande. Sara & co var i Alki beach vilket också kändes lockande. Men problemet här är att allt är så fruktansvärt krångligt om man ska ta sig någonstans vilket jag blev sjukt frustrerad över denna kväll. Klockan var 8 och om jag skulle ta de två olika bussarna som jag behövde skulle folket redan ha hunnit åka hem när jag var framme. Typ. Slutade med att jag promenerade hem surmulen, hungrig och bitter. Men nu känns det i alla fall bättre! Myser i min Washington D.C-tröja och väntar på att klockan ska bli 12 här för då ska jag ringa Emma så vi kan boka hennes flight hit. LYCKA!

I morse tänkte jag "sunscreen or no suncreen?". Valde/orkade inte att smörja in mig. Extremt dumt beslut för nu ser jag ut såhär.

Fick extremt starka flashbacks när jag hittade denna. Top hat kommer ju upp ganska lätt när man pratar gamla glassorter, men Skattkistan i högra hörnet ger mig jättestarka minnen av tioårsåldern när jag brukade spara de där kistorna i en kartong med McDonald's-leksaker, saker man fått med i serietidningar och så vidare. Denna glass får mig även automatiskt att tänka på Johanna Nyström och allt vi hittade på när vi var små. Antar att den påminner mig extra mycket om henne eftersom vi lekte med varandra nästan varje dag under den här tiden. Solero shots, Winner Taco (kopplar man ju bara med Emma!) och ministrut väcker också massa minnen av somrar i båten med familjen.

- Hi, can I have an Iced Americano with three inches of soy milk, please"
- What size?
- VENTI!

Jag skulle kunna dricka tre sådana här om dagen. Det är så fruktansvärt gott! Måste dock sluta/trappa ner med detta missbruk om jag inte ska lägga hela min lön på kaffe varje vecka. Denna vecka har jag använt mitt svenska visakort obehagligt mycket. Måste börja spara 100 dollar i veckan om jag ska ha råd med alla besök och resor framöver.

Har blivit så att jag bara rabblar upp allt jag har gjort om dagarna sen sist jag skrev, vilket känns ganska platt. Känner mig lite obekväm med att skriva öppet om mina tankar och känslor och så vidare så ni får hålla till godo med vardagsprat så länge.

I söndags hade jag au pair-mötte norr om downtown, vi skulle spela minigolf! Känner mig ganska stolt med att jag numer bara genom en adress kan hitta till vilken plats (okej, nästan) som helst utan problem. Förutom den lilla incidenten på min födelsedag då jag körde fel på motorvägarna i några timmar så har det mesta gått galant. Innan jag åkte till USA var jag usel på vägbeskrivningar och att hitta överhuvudtaget (Emma och jag i Norrköping är väl ett klockrent exempel på det), men numer känner jag mig riktigt stolt över mig och mina "hitta-kunskaper". Minigolfen var halvkul, men det var kul att träffa alla människor! Finns en tysk tjej som har varit här i 5 veckor (som jag) som jag hade pratat lite med msn på innan så vi träffades för första gången på detta möte. Hon var jättetrevlig så vi planerade lite saker som vi ska göra tillsammans.

Efter minigolfen åkte jag till Alki Beach och träffade Carro och Madde plus två andra au pairer. Blev mat på en restaurang där och sen åkte vi hem till Carro för film, popcorn, vindruvor och choklad.

I lördags signade jag även upp mig på ett gym här, La Fitness. Var där på instruktion i måndags förmiddag. Var sen tänkt att jag skulle gå på pass på tisdag morgon, men när jag vaknade upp av alarmet 7 på morgonen och reste mig upp snurrade hela världen samtidigt som jag fick en sju-satans kramp i ena vaden. Så jag ramlade tillbaka i sängen, somnade om och vaknade vid halv elva. Galet. Var jätteyr idag på morgonen också så skippade gymmet igen. Håller på att bli förkyld här, har ont i huvudet, är snuvig, varm och helt allmänt trött hela tiden. Usch.

Idag slutade jag i alla fall halv fyra, vilket Sara också gjorde så hon kom och hämtade upp mig och så blev det en Starbucks på det innan hon drog iväg på sångklass.

Hatar att vara sjuk! Är rastlös samtidigt som jag inte orkar ta tag i någonting alls.

Nu lutar det även åt att det inte blir D.C i juni. Känns jättetråkigt att inte kunna fira midsommar där eftersom min värdmamma hade sagt att det var okej att jag var ledig på fredagen så jag kunde flyga på torsdag kväll, men det finns en anledning till att jag kommer skjuta upp D.C. Världens bästa EMMA MARIA ERIKSSON kommer hit! Förmodligen i alla fall. Kan inte beskriva med ord hur underbart det kommer bli när hon är här! Ser hela tiden framför mig när jag åker och hämtar henne på flygplatsen. Har 2 veckor off i slutet av augusti så blir förmodligen D.C då istället eftersom Paulines värdmamma är världens härligaste och verkar låta mig komma närsomhelst. Sen kommer förmodligen Pauline (och Ida?) hit några dagar också! Det är helt enkelt bara för oss att ta och börja planera.

Mamma påminde mig på msn idag också (eller egentligen var det pappa som påminde mamma, haha) att det är Linnea-dagen idag också. Det komiska är att de alltid glömmer den dagen (jag med i och för sig) annars och sen kommer på det på Sofia-dagen (15 maj). Men i år när jag inte är hemma kom de ihåg, haha.

Ursäkta för detta röriga inlägg. Lyssnar på Håkan och eftersom jag kan alla texterna utantill går det liksom inte att koncentrera sig på så mycket annat än att sjunga med.

Älskar er

God morgon Sverige, God natt Seattle!

Kom precis hem från Cheesecake Factory och kommer omöjligt kunna somna nu (klockan är tio i ett) så tänkte slänga in ett blogginlägg.

Det var runt 15 au pairer som möttes på Cheesecake idag för att säga hej då till norsken Linda som ska åka hem nu (eftersom hennes värdfamilj är weird). Tråkigt att hon lämnar för hon verkar vara en supertrevlig tjej. Jag hämtade upp Sara som är den enda som också bor söder om downtown och så åkte vi downtown. Hela eftermiddagen hade jag haft en extrem huvudvärk och den blev bara värre och värre. Jag har ju spänningshuvudvärk ganska ofta så trodde det var det nu med. Men icke sa nicke! Vi fick vänta på bord ganska länge (när vi kom hade de andra väntat i en timme och vi fick vänta i ytterligare en) så jag sprang runt hörnet till Starbucks och inhandlade en "Iced Americano with a little bit of soy milk" (favoriten! inte så dyr och inte så mycket kalorier) som jag hävde i mig. En stund senare var huvudvärken vips borta! Trodde aldrig detta skulle hända, men jag är bevisligen beroende av kaffe nu. Well, det ligger ju i generna så att säga. Ja mamma, det är dig jag syftar på! Detta kommer bli ett dyrt år.

Beställde sedan cola och då mådde jag genast kanon (koffein är grejen). Föråt mig på bröd redan innan maten kom, men tryckte i mig min gigantiska portion pasta Bolognesia ändå. Kan helt enkelt inte lämna mat som jag har betalt för. Dyrt som satan blev det, 21 dollar inklusive tax och dricks.

Jag hade lite tråkigt innan det var dags att åka så tog lite egopics. Ibland är väl okej liksom.








De andra tjejerna tog massa gruppbilder, slänger upp dem så fort jag har fått dem skickade till mig.

Jag undrar vad det är för fel på mig. Varför kan jag aldrig vara trött på kvällen när alla andra är trötta? Jag tror jag behöver en Natalie Gunnarsson som kan sitta uppe med mig hela nätterna. Eller kanske inte för då skulle jag väl vända på dygnet ännu mer, haha. I morgon ska jag jobba 12 till 20.00 så är nog dags att sussa nu.



God natt världen

Var på banken nyss för att sätta in min veckolön. Det finns en jättehärlig kille som jobbar där, stor som ett hus med snälla, mörka ögon. Han tar verkligen hand om sina kunder, han kan mitt namn och kommer alltid fram till mig när jag går in där och frågar hur det är med mig och hur jag gillar Seattle. Fick i alla fall följa med till hans bord idag för han skulle hjälpa mig att kolla om jag hade övertrasserat kontot. Och mitt i allting säger han "Oh, I love your accent Sofia, it's so cute". Haha, frågan är om folk menar nördigt söt när de säger att den svenska accenten är gullig för det är ju vad vi från Sverige tycker. Han frågade om jag hade varit ute och hittat på något och jag sa att jag hittade på saker nästan hela tiden. Så säger han "Yeeeaah, that's what I like to hear Sofia". När jag sa att jag nästan bara umgicks med svenskar sa han att jag alltid kunde hänga med honom och sen asgarvade han. Så himla gullig är han, kan tänka mig honom med sina barn (om han har några).

Nu tänkte jag däcka i sängen med min ipod innan jag ska till Cheesecake Factory på middag. Kanske tar en sväng in på någon klädaffär innan nu när jag har lön på kortet. Men jag borde verkligen inte! Fattar inte vart förra lönen tog vägen, men plötsligt var den borta.

Och jag är sjukt irriterad på att fettfläckarna (från gyrosfrossan i veckan) på mina jeansleggins inte går att få bort. Jag har ju inte haft jeans på mig sen tvåan och när jag sen hittar ett par jeansleggins som sitter bra ska de förstås gå och få fettfläckar på sig. 
 

Något som verkar vara gemensamt för de flesta au pairer är att man har ups and downs hela tiden, ena dagen är man herre på täppan över livet och andra dagen är man det motsatta. Själv har jag ju så från timme till timme, ja ibland kan det ändras på bara någon minut. Underligt.

Igår kväll var jag i alla fall på Forever 21 med Linn och Malin. Köpte ett linne och sen en ursnygg plånbok på ett annat ställe. Sen mötte vi upp Sara och det blev McDonalds och massa skratt.

Idag började jag inte förrän 2.30 pm så jag begav mig än en gång till Social Security-kontoret för att skaffa Social Security number. Jag är så sanslöst känslosam här borta. Hemma i Sverige gråter jag nästan aldrig (inte ens när det var som jobbigast i skolan och både Bella och Nathan bröt samman på toan) och speciellt inte när jag är själv. Men här känns det som jag blir tårrögd hela tiden. I alla fall så lyssnade jag på 89,5 som inte är en så stor kanal här. Helt plötsligt har de en telefonintervju (som skulle vara en timme) med September! De samlade in pengar för något ändamål och så spelade de hennes låtar. Jag började stortjuta. What's wrong with me? Väl på kontoret var det i alla fall rätt med alla papprena denna gång, hon kom till och med ihåg mig fast det var två veckor sen jag var där, haha. I väntrummet läste jag mina svenska, underbara magasin! Love. En gubbe frågade mig om jag var från Tyskland. När jag sa "nej" sa han att han undrade vad det var för språk jag läste på. Han sa att han hade antagit att jag var tysk bara för att jag var blond. Han var själv från Tyskland och började babbla massa om sill och olika inläggningar. Jag lyssnade på ett halvt öra och var ganska tacksam när det var hans tur att gå fram till en lucka.

Har varit en stressig dag bestående av enbart skjutsande på barnen till olika aktiviteter. Jag jobbade kväll idag så gjorde svenska pannkakor till efterrät tillsammans med barnen. Otroligt uppskattat! Haha, de var helt exalterade och sa hela tiden att det var det godaste de någonsin ätit! Haha, de är så söta. Har det till och med på video.


När barnen hade lagt sig blev det lite tvättning för mig och sen Toffifee och Michelle Featherstone framför datorn. Jag måste nog sponsra henne med att köpa albumet snart. Tror Natalie skickade "Coffee and cigarettes" någon gång förra sommaren och sen dess har jag lyssnat på henne varje dag. Det går liksom inte att trötta.

Eftersom jag har haft massa tid att tänka ikväll har jag saknat alla er där hemma extra mycket. Mamma, pappa och Emma saknar jag konstant, men ikväll har jag även tänkt väldigt mycket på alla er andra där hemma, både släkt och vänner. Sen saknar jag ju även folket i D.C himla mycket, speciellt Pauline och Ida! Men dit åker jag förmodligen en vecka precis efter midsommar om allt går som jag vill.

I morgon har jag varit i Seattle i 4 veckor!

Saknar och älskar er 

Nu blev jag helt varm inombords.

http://www.expressen.se/noje/film/1.1556496/skargardsdoktorn-blir-langfilm



Bild tagen från expressen.se

Fredagen var jättevarm här i Seattle. Under dagen var jag och och mitt yngsta värdbarn i Alki Beach (vilket är stället varifrån alla bilder från vattnet där man ser The Space Needle är tagna). Vi åt lunch på en filt på stranden och hon lekte med hinkar i sanden medan jag solade lite. Sen promenerade vi på strandpromenaden bort mot Tully's där jag drack Iced Americano och mitt värdbarn Vitamin Water. Sen var hon trött så jag fick bära henne på axlarna plus strandväskan och min egna tunga väska. Vi kom till slut fram till bilen i alla fall.

På kvällen firade vi Valborg. Blev lite snabbt fix för mig och sen tog jag bussen downtown för att möta upp Louisa och Carro. En lång busstur och en promenad via buskiga och snåriga stup befann vi oss i Golden Gardens där Swedish Cultural Center anordnade Valborgsfirande. Men det var verkligen inte bara svenskar som tände brasor. Hela stranden var fullpackad av människor och bonfires och det var sommarkvällsvärme ute. Mysigt! Vi grillade korv och gjorde S'mores (grillad marshallows och en chokladbit mellan två crackers). Det var första gången som jag smakade det och det var jättegott!

Sen hängde vi med några på en fest i U-District. Dans, drickspel och glow paint blev det innan jag, Carro och Louisa sa bye bye och tog buss och sen taxi hem till Carro.



Alla bilderna är från Carro.

På lördagen jobbade jag 12 till 18.00 så jag tog bussen downtown och mötte upp min värdfamilj för att sedan åka hem till huset. Kvällen bestod av en himla otäck väntetid vid busshållsplatsen där typ åtta bilar tutade och gjorde snuskiga saker med munnen, två stannade och frågade om jag ville "take a ride" och en vevade ner rutan och ropade "väntar du på bussen?" Vad tusan skulle jag stå i en busskur annars för liksom. Var faktiskt riktigt otäckt att stå där själv. Inget jag vill göra om. Downtown mötte jag upp Louisa och Carro igen och vi käkade lite McDonalds och åkte till Capitol Hill där det var husparty som gällde hos Louisas vän Bill. Mitt första riktiga amerikanska collegeparty med röda muggar och bra musik. Åh vad jag gillade det! Vi hittade två störtsköna killar från England som vi hängde med i stort sett hela kvällen. Vi fick höra att den svenska brytningen är den absolut sexigaste. Haha, vi som tycker att det är så sjukt nördigt med svensk brytning liksom. Har tyvärr inga bilder från denna kväll. Vid tre-fyra-tiden-någonting bestämde vi att vi skulle försöka hitta en taxi hem. Vi åkte till Louisa där vi alla somnade pladask. Vaknade halv två på söndagen. Efter en frukost bestående av O'boy (ja, riktig svensk!) och bagel gick vi ner till ett café och satt och pratade i några timmar. Sen tog vi oss vidare till ett nyöppnat pizzaställe och åt underbar pizza. Tog bussen downtown och sen hem. Otäck väg att gå hem från Rainier Beach kan jag lova. Satte min sjal över huvudet för att täcka mitt blonda hår, det är inte så tryggt att gå runt och vara blond här känns det som. Jag bor i ett tryggt område, men därifrån jag tar bussen är det ett ganska farligt område.

Nu på kvällen ringde Sara och frågade om vi skulle hitta på något så hon och Malin kom och hämtade upp mig och sen åkte vi och käkade (min andra middag för kvällen, jarrå) downtown med två andra au pairer.

Just nu skulle jag kunna göra nästan vad som helst för att få gosa med min hund för ett litet tag.







Igår kväll var en mysig kväll downtown med Carro, Louisa, Madde och Maddes mamma. Ikväll har jag varit lite arg. I morgon kväll blir det Valborgsfirande.

Nu väntar jag på att mamma ska vakna och logga in på skype. Min mamma är bäst. Ingen protest.

Hej då